Första dagen på denna veckan är avklarad och snart helg igen ;P
Dagen har gått i studiets-tecken....med en gnutta tvättande. Med andra ord har det inte hänt något ovanligt, spännande, hemskt eller intressant. Men jag har ju ialf fått en hel del gjort här hemma. Har även knopat ihop en ny månads- och husbudget nu när det har skett små förändringar i vår ekonomi. Trots att det ser bra ut tror jag inte att banken ger oss huslån förrän i februari då det blir kontraktskrivning på jobbet (för karln min).

Mina svampar ligger på tidningspapper för torkning och de som var väldigt stora är såååå små. Tur att jag ska ut och plocka mer nästa vecka.

En kompis berättade om en ganska ovanlig händelse som drabbade henne idag. En tant som ringde fel, vilket i sig inte är konstigt, men när min kompis upplyste tanten om att hon har ringt till fel person fick hon till svar: "Nä, du har svarat i fel telefon" Hahahaha tror inte att jag har skrattat så mycket på länge. Grejen är den att tanten fortsatt att gå på och hävdade bestämt att hon gjort rätt och blev till och med arg på min kompis. Helt fantastiskt roligt.

Vilken minnen från detaljhandeln jag får nu.....sådana ovanliga händelser fick man vara med om någon gång då och då. Som t.ex en kille kom in och ville köpa en skrivarkabel (mellan skrivaren och datorn). Konversationen löd ungefär så här:

Säljaren: Ja, här har vi alla skrivarkablar. De finns i många olika längder så att du finner just den längd du behöver.
Kund: Ja, men vad bra. Hur lång ska jag ha kabeln?

Säljaren: Det beror ju på hur långt du har mellan skrivaren och datorn......

Kund: Ja......men vilken längd ska jag ha dårå??

Säljaren:........
Konversationen fortsatte utan en lösning...

Hihihi 
Tyvärr kommer jag inte ihåg hur det slutade, men om jag inte har helt fel så gick kunden efter ett tag, fly förbannad och ansåg att säljaren tog upp hans dyrbara tid......

Eller den gången då en kille som inte fick lämna tillbaka mobiltelefonen (han hade alltså använt den och då kan man inte lämna tillbaka den vilket han visste om). Han trampade in bakom kassan och la sig på golvet. Vägrade kliva upp om han inte fick tillbaka pengarna....stackars tjejen i kassan som gjorde sin allra första dag i kassan som själv, hon blev en mycket förvånad. Det slutade med att polisen kom och hämtade killen.

Eller en "lunch"-stammis (jag brukar kalla dem det som är inne flera ggr i veckan men inte handlar) som alltid har chokladpraliner i byxfickan (inslaget i godispappret) och som alltid ger en pralin åt tjejen i kassan.......den chokladbiten är ganska ihop smetad och omformad. Hahaha han är ju snäll, men ingen vågar äta dessa praliner. Ryktet går att han kan ha gjort något med pralinen....   

Många minnen, skulle nog kunna skriva en bok om den tiden hihihi

Puss & Kram